Jag förstår mig inte på vuxna, föräldrar för fem öre. Här kommer man hem, trött men ändå glad för att de är helg. Och vad är tacken? Jo de är så jäkla tjuriga och gnäller på allt och alla. Okej, de har en, och endast en anledning att gnälla på mig idag... Jag har ett svenska-arbete som ska vara inlämnat och klart idag, som jag inte ens börjat med.
Men vad har de att klaga på? ett försenat arbete på fucking jävla 10 och ett halvt år i skolan ><...
Jag blir så jävla less, trött och irriterad...
Jag kan förstå att de är oroliga och inte har en aning om hur mitt liv ser ut just och varför jag agerar som jag gör. Jag har kanske inte någon direkt anledning till att vara hemlighetsfull och ibland till och med ljuga för dem. Men jag känner att som mitt liv ser ut just nu, så vill jag inte att de lägger sig i mitt varken, skolliv eller privatliv. Men det spelar ingen roll just nu, jag orkar inte just nu. Jag skulle gärna bara försvinna härifrån och inte behöva bry mig om något annat än om hur jag mår. Jag ÄR en sån som tar på mig för mycket att göra och jag ÄR en person som inte klarar av att göra och lämna in halvfärdiga arbeten eller någonting som jag inte tycker är bra. Det är skitsvårt att låta bli för min del, men jag försöker att jobba bort det, sakta men säkert.
Just nu är jag inne i någon sorts msn-fas som har blivit min onda cykel... Jag har suttit uppe till ett, två om nätterna. Så SNÄLLA hjälp mig med det här, jag klarar inte helt på egen hand att ändra min livsstil och mitt levnadssätt. Den här veckan har varit ganska psykiskt krävande, men jag lever tack och lov fortfarande. Jag kan inte hålla på så här alltför länge, detta upplägg håller inte...
Men nu ska jag arbeta med svenskan... är ensam hemma på grund av min egna dumhet, medans alla andra i en radie på ca 2 mil är i Oskarshamn och har det kul och trevligt, tänk på mig när jag dör... vilket inte kommer bli än förhoppningsvis...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar