I care...

Kära vänner & trogna grannar!

https://www.youtube.com/watch?v=nnReaaJwloI&feature=youtube_gdata_player

Den här låten beskriver min hjärna lite just nu. Det är kaos. Det är besvikelse, tröst, förvirring, tacksamhet och övergivenhet. 

Det är mycket på en och samma gång.

Hur kan man känna sig så älskad och omtyckt, men ändå så ensam och ointressant på en och samma gång?
Besvikelser gång på gång. Brutna löften och planer som aldrig blir av. Avbokade möten.
Av allt man ställt upp med; hur mycket får man tillbaka? Egentligen?
Jag kan nu börja inse varför folk beter sig egoistiskt. Inte på något vis att jag inte har några brister eller inte gör något fel, tvärtom. 

"Den som är utan synd skall kasta den första stenen..." 

Är vi alla inte en syndare i slutänden?

Well, I care. I know you don't care too much, but I still care.

Signar ut, slut!