Same same, but different....

Kära vänner och trogna grannar!

Var ett bra tag sedan jag skrev här insåg jag här om dagen... Så, det är dags att uppdatera lite grann.

Kan säga att det hänt både mycket och lite, bra och mindre bra. Som många vet vid det här laget, så är jag tillbaks på orten där jag en gång växte upp i, och så gladeligen flyttade ifrån. Jag var tacksam för flytten, som för cirka två år sen tog mig till Alingsås. En ort, inte alls helt olik Oskarshamn, befolkningsmässigt (eller för min del yrkesmässigt). Där stortrivdes jag, älskade livet, jobbet, bostaden, vännerna och framförallt; mig själv!
För nästan exakt en månad sedan, var det dags för ett nytt kapitel att påbörjas för min del. Ett för mig, inte helt ovanligt sådant.

För några månader sen, i början på detta år, insåg jag att jag inte skulle orka eller heller för den delen klara av studierna så bra som jag en gång hade önskat och trott... Så jag bestämde mig för att ta ett studieuppehåll, och fick möjligeten att jobba lite mer när uppehållet völ börjat "träda i kraft" så att söga, och främst då i Göteborg. Men med tiden började det bli lite dåligt med jobbtider, och som en gåva från ovan, ringde min före detta chef nere i Oskarshamn upp mig och hade en tjänst ledig, som jag givetvis tackade ja till, vilken bra tajming och vilken möjlighet!
Ganska snart, när jag väl börjat inse vad detta skulle betyda; att bryta upp, flytta, lämna vänner kvar på bästkusten och lämna lägenheten jag älskade så... Och kanske inte bara det.
Men efter att ha låtit det sjunka in, så insåg jag att det var kanske inte så farligt i alla fall. Närmre till familjen, kören, närmre till kusten för min egen del, möjligheten att kunna åka ut på havet när man ville och såklart Öland en varm sommardag! Och vänner har man ju faktiskt kvar, att flytta till på ostkusten och så givetvis kvar på västkusten att hälsa på!

Vid närmare eftertanke, såhär en månad efter flytten, så inser jag att jag trivs himla bra på mitt jobb, det är helt okej att bo här... MEN; jag kan inte undgå att sakna västkusten. Det är på sätt och vis Same same, but different. Men different på så många plan. Utgångar, vilket man faktiskt inte riktigt behöver, men saknaden av de kompisar man har där borta. Kanske ocksp en och annan dejt... Men, det hör till en annan historia, passande till ett annat inlägg.

Könde bara för att skriva av mig lite. Jag lever, jag mår bra, fast jag saknar lite...

It's same same, but different...

Signar ut, slut!